PK-Certifierat gig och galapremiär för Musikalen Nattkirurgen av Fon Restorff. Fri entré, band på scenen: Nizui, Elvira Bira och Fon Restorff den 1:a oktober på Restaurang Snövit. Läs mer här
Elvira Bira
Tänk dig en punkare med tuppkam sedan 1966 och som sett mer av punkhistorien än Chelsea hotel. Ok, tänker du på punkaren nu? Urpunkaren som är så punkig att den fortsatt gå på gig efter gig och festival efter festival. Att den utvecklats som organism så pass att den kan överleva på ljummen folköl och har en tinnitus så kraftfull att den stämmer ur gitarrer i omgivningen.
Just den punkaren, urpunkaren, klassar folkpunkbandet Elvira Bira som ett av Stockholms absolut bästa liveband.
Nizui
Post-punk, bensinpump och hardcoredunk för den som gillar upplevelsen av att sniffa på poppers tillsammans med David Bowie. Om du aldrig sniffat poppers med Bowie så är det här ett utmärkt substitut för upplevelsen. En unik kombination av hjärtklappning, mandelkubbsdoft och en välkomnande avslappning.
Fon Restorff
OCDisco bandet framför för första gången hela skräckmusikalen Nattikirurgen: extremt långsam klezmer, dansband, barock tysk schlager och pub-anchor rock.
Zombie Space Pirates stället in sitt gig och sällar sig till Psykofant och Massgrav bland de som är satt i skuld till den politiska korrektheten.
Zombie Space Pirates summerar trettio år av trender bara i bandnamnet. 00-talet då pirattrenden var så stark att man var villig att lägga miljarbelopp på att filma människor som nuppade framför kanoner. Ögonlappen gick hem i folkhemmen på samma sätt som lactacyd och ugnsvarma bananer. Sedan kom 10-talet och zombietrenden, exibitionisterna slutade att klä ut sig som gatuprostituerade på halloween och gick istället över till Zombies med avslöjande slitna kläder och läppstift på fler ställen än munnen. Med 20-talet kom tillslut tiden då jorden började bli sjukdomshärjad och obebolig samtidigt som det blev inne att vara miljardär – rymdtrenden var ett faktum.
Så vad får man då om man kombinerar lactacyd, ugnsvarma bananer, ögonlappar, halvnakna halloweenfestbesökare och space-x? Ett psychobilly band så klart.
Svenskhetens sista utpost är så klart Finland. Bidragssvenskar som konkurrerats ut på hemmaplan ser vår forna koloni i öst som en livmoder att krypa in i. Där ligger de sedan och skälver i fosterställning så försvagade att de inte ens orkar gå ut och slentrianheila utanför sitt närlivs. Men de tröstar sig med känslan att det nästan är som i gamla Sverige.
Bob Malmström ska väcka det sovande folket
Bob Malmströms kall är att väcka detta sovande folk för att Sverige inte längre ska behöva trona på minnen från fornstora dagar utan på riktigt vara stort. Östersjön ska återgå till att bli en svensk insjö. Den revolutionerande idéen med skattefinansierade friskolor ska sänka det kommunistiska PISA-måttet till bottennivåer och med debutalbumet ”Tala svenska eller dö” var budskapet tydligt: Jan Björklunds sexfantasi om språktest för medborgarskap i den Svenska Unionen ska bära den nya Svenska Identiteten.
Den Svensk-Finska unionen har som idé tynat bort med åren, efter andra världskriget ville Finland återgå till Sverige men vi tackade för ligger med ett bidrag motsvarande några finska BNP:n. Nu ska denna vackra romans spira igen.
PK-Festivalen och Finlands-svenska institutet välkomnar Bob Malmström
Bob Malmström står för ett viktigt politiskt bidrag till festivalen. Wille Crawford, Ultima Thule och Bedårande Barn i all ära men de är ju totalt omusikaliska moppepojkar som saknar den internationella flärden hos Bob Malmström. Äntligen har högern fått ett band som klarar de egna språktesten och dessutom kan stämma sina egna gitarrer.
Ibland vill man bara sjunka djupt, djupt in i fulträsket. Det är kallt. Det är ensamt. Men vattnet skyddar åtminstone mot myggen även om en eller annan parasit ändå tar sig in genom huden. Där i fulträsket kan man känna sig som hemma. Vem vill gå ut och klubba och vara ful bland andra? Nä, träsket är mycket bättre. Fri från blickar kan man undertrycka sin sexualitet och kärlekstörst i lugn och ro.
2 miljarder högskolepoäng för att håna dig
Men vänta… Hör jag inte… Några lockande toner? Är det sirener? Finns det nog med kärlek i världen för att det ska räcka till var och en? Nej. Det är duon Våtmark som sjunger gamla snuskvisor.
Efter två miljarder högskolepoäng har blivit Sveriges mest välutbildade musiker, varför? Jo, för att besjunga dig där i fulträsket. Du trodde kanske du skulle få vila i frid men icke. Din ensamhet och frustation ska väcka åtlöje. På PK-Festivalen kommer gamarna samlas och håna dig, din jävla inceltönt. HAHAHAHAAHAHAHAHAHAHAA
Våtmark teaser – det är alltid jul någonstans i världen:
Festivalens kanske allra mest PK-band med sin Dr. Albancover No coke. De säger nej till alla Stureplans frestelser och håller sig enligt egen utsago till hemkörd jenkem och folklig scodrinal. Kinglord sätter en socialdemokratisk stämpel på PK-Festivalen som får sydafrikasatsningen att blekna. Vällingbybon Olof Palme är utan tvekan rörd till tårar över bandets första gig i hemorten.
Parasiterapung – Produktiv Anti-Produktivitet
Bandet är 37% mindre socialdemokratiska än Kinglord. Bandet påstår sig vara anti-work men levererar ändå flest låtar per minut av alla band på PK-Festivalen. De är alla löneslavar: “Om man ändå måste jobba så gäller det ändå att maxa lönen på alla sätt som går för att kunna jobba så lite som möjligt, det är anti-work för oss, this is the way we wanna live!”
Fon Restorff – PK-Festivalens tankesmedja
Efter 11 år kan bandet fortfarande inte enas om sin logotyp. Är den kanske lite nazistisk? Tänk om någon tar illa upp? Är den historielös? Vad vill vi egentligen säga med den? Kan vi inte göra något med batik? PK-Festivalens Timbro.
Anarkoliberalerna Phidion gör PK-debut med dödsmetal på liberala teman som att man får klä sig hur man vill, tycka vad man vill och äta vad man vill. Till exempel människor.
Tre snabba PK-Frågor med Phidion:
På samma sätt som dödsmetallen har liberalismen fört en tynande frånvaro sedan 90-talet, hur ser ni på Liberalernas möjligheter i valet?
– Så länge de inför dödshjälp, obligatorisk abort och sänker bensinskatten har de en stor chans.
Jag vet att det är en uttjatad fråga, men tycker verkligen liberaler att nekrofili är ok?
– Ja, tills liket gör motstånd.
Hur kommer NATO-medlemskapet påverka svenskarnas sexliv?
– Till det bättre. Alla blir lite extra exalterade med Uncle Sam upptryckta i urinröret.
Orcherna är samlade, våra syfilishärjade ledare har tappat verklighetsuppfattningen och vi har fått offra hoberna i en ohelig allians med de som svek Karl den tolfte. Det är hög tid för en PK-Festival.
PK-Festivalen i Vällingby
Den 10:e september, medan vi fortfarande lever i det fria Sverige, återvänder PK-Festivalen. Fri entré. Start 17.00
O’Learys, Vällingby torg 24, 162 65 Vällingby
Skräckmusik som är jävligare än suicidal black metal
En ångestattack i tonåren gjorde att jag behövde skjutsas i en läkares privata bil. Egentligen hade jag drabbats av syndanöd, min kropp hade samlat en sådan massa av skam att jordens gravitation snart skulle krossa mig till saft och suga ner mig till helvetet.
Det hela förvärrades av att läkaren hade musiksmak som Hannibal Lecter: medeltida, depressiv, barock opera. Om den norska blackmetalscenen hört denna form av uråldrig ondska så hade de lagt ner direkt.
I bilen fick barytontonerna min bröstkorg att pressas samman, käken skallrade så att tandflisorna for, mina ögon kokade över och rann som äggvita utmed mina kinder.
Sedan kom de skärande soprantonerna. Bilan ven genom luften. Jag väntade på den lättnad en effektiv halshuggning ger men den kom inte. Istället blev stycket långsammare med pauseringar som skapade lågtryck. Det gjorde det ännu värre varje gång rösterna kom tillbaka likt en feberyra. Jag svimmade.
Vad säger forskningen om musik som skapar illamående?
Den där bilturen är fortfarande mitt livs mest intensiva och värsta musikupplevelse. Efter det har jag läst forskning om vilken typ av musik som skapar välmående respektive illamående. Ett recept för att må riktigt dåligt av musik är skiftande rytm (ojämn, ospårbar puls) och klustrad, svårdechiffrerad harmonik. Jazz är med andra ord ett exempel på riktigt djävulsk musik men så finns också den där barocka operan med tritoner, obevekliga strofer vars intervall och rytm inte följer något mönster och ödesmättade pauser däremellan som låter ångesten byggas upp inför det som komma skall.
Den bästa skräckmusiken
Skulle vi gå efter det mest skräckinjagande möjliga så skulle det förmodligen vara disharmoniska kluster rika på fluktuerande övertoner till ett binauralt oregelbundet beat och en 3D inspelning av en jordnötsallergikers sista andetag. Urvalet nedan bygger istället på musik som jag faktiskt tycker om att lyssna på. Här finns rentav några hits, även om det leder till en beskärd del ångest.
Bloodborne – kosmisk skräck från From Software
Soundtracket av bland andra Ryan Amos, Michael Wandmacher och Tsukasa Saitoh är det som verkligen suger in dig i Bloodbornes kosmiska skräck. Spelets mythos döljs i de latinska texterna som fans spenderat åtskilliga timmar för att skriva ut och översätta.
Stycket nedan spelas när du för första gången förs till Hypogean Gaol (Hypogeiska Fängelset). Jag trodde först att titeln på platsen kom från hypnagoga hallucinationer, sömnparalys, som bland annat kan ge känslan av att falla vid insomning. Men hypogean anspelar på en biologisk term för grottlevande organismer och gaol är en föråldrad stavning av ”jail.”
– Det är ingen trevlig plats.
The Caretaker – An empty bliss beyond this world
Artisten Leyland Kirby hämtade bland annat inspiration från bal-scenen i The Shining.
Uråldriga små fonogram ger inblick i hur dementa människor kommer ihåg gamla melodier. Fragmenterad nostalgi. Det låter kanske mysigt när du först lyssnar på det, särskilt med rainy mood i bakgrunden. Men om du tänker dig att du hör det medan du äter ljummen, osaltad, ärtsoppa och känner doften av urin och rengöringsmedel så sluter sig ångestens spindelnät kring ditt hjärta.
Sleepytime Gorilla Museum – I princip hela låtkatalogen
Disharmoniska kluster och chiffrerade taktarter, Sleepytime Gorilla Museum har allt som väcker illamåendet till liv. Vissa låtar är aningen mer feelgood som ”A hymn to the morningstar” men annar levereras det stadigt kinvhugg direkt till dina trumhinnor.
Nauseant – Iln
Om du har en dollar över kan du skaffa dig en bit obskyr metalhistoria. Och varför skulle du inte vilja göra det? Nauseant får det att fladdra i öronen och är många tjackrunkares favoritsoundtrack. Den låga, framrapade, growlen kittlar prostatan medan den mest inbitne onanist får kämpa för att hålla jämnt tempo med dubbelstampet. Och vad är egentligen mer skräckinjagande än en öm och uttöjd förhud?
Jakten på läsarnas klick och effektiva konverteringar – i det här fallet tecknade plus-prenumerationer – fick Lena Mellin på fall. Nu är hon tilldelad en liten sorgsen skabbhund.
Lena Mellin och Aftonbladet marknadsför plus med nakna kvinnokroppar och morbiditet
Få har undgått fallet Kim Wall, reportern som tog en ubåtstur med en uppfinnare och som nu hittats styckad. Det morbida i historien kittlar samma nyfikenhet som en bilolycka eller smaskigt skvaller. Kvällstidningarna har citerat ”nära vänner” (läs: löst bekanta) som gjort uttalanden och fått sin stund i rampljuset. Kulmen var Aftonbladets plusartikel som marknadsfördes med en bild på ett naken kvinna i ett vattenfyllt kärl. Varför hade de valt den bilden måntro?
Aftonbladets snuskreklam för plus
Vi frågade Lena Mellin om hon tyckte bilden var ett lämpligt sätt att marknadsföra aftonbladet plus, hon svarade mejlledes:
– Den nakna kvinnan är ett konstverk vilket också framgår av artikeln.
Ja, det är ett konstverk Lena, men ni använder bilden för att sälja. Ni tjänar pengar på fallet Kim Wall och att koppla ihop det med en bild på en naken, möjligen död, kvinnokropp. Ni vill väcka smutsiga begär hos oss som ska göra att vi ger er pengar. Därför får du Skabbhunden Lena.
Det här händer när vi ser bilder av döda eller nakna kroppar
Pupillerna vidgas. Pulsen går upp. På samma sätt som om vi ser en naken människa. Aftonbladets reklam för plus lyckas få med båda elementen. Riktigt effektiv reklam. Forskaren Stuart Steinhauer (University of Pittsburgh School of Medicin) säger att orsaken till detta är okänd men att vidgade pupiller är en bieffekt av att vi försöker processa något som är viktigt. Bilder av nakna och döda kroppar är ett effektivt sätt att få oss att vakna till och få något att ”poppa fram” på skärmen i en värld som präglas av klickonomi.
– En välförtjänt skabbhund till aftonbladet och den ställföreträdande ansvariga utgivaren Lena Mellin.
